VIII. UMWELT
A. GEWÄSSERSCHUTZ UND WASSERWIRTSCHAFT
„ÖSTERREICH
---------------------------------------------------------------------
Probenahme- oder Meßstationen Flüsse
---------------------------------------------------------------------
Jochenstein 2 203,8 km oberhalb der Mündung Donau
Abwinden-Asten 2 119,9 km oberhalb der Mündung Donau
Wolfsthal 1 873,5 km oberhalb der Mündung Donau
Lavamünd 2,1 km oberhalb des Verlassens Drau
österreichischen Gebiets
Kufstein/Erl 204,03 km oberhalb der Vereinigung Inn
mit der Donau
Oberndorf 47,2 km oberhalb der Vereinigung Salzach
mit dem Inn
Bad Radkersburg 101,4 km oberhalb der Vereinigung Mur
mit der Drau
FINNLAND
---------------------------------------------------------------------
Probenahme- oder Meßstationen Flüsse
---------------------------------------------------------------------
Kalkkistenkoski Station Nr. 4800, Ausfluß des Kymi
Paijänne-Sees
Pori-Tampere Station Nr. 8820, 7,5 km
Brücke oberhalb Pori Kokemäenjoki
Mansikkakoski Station Nr. 2800, Ausfluß des
Saimaa-Sees Vuoksi
Raasakka Brück 8 km oberhalb Ii Ii
Merikoski Brücke Station Nr. 13000, Oulu Stadt Oulujoki
Isohaara Brücke Station Nr. 14000, Kemi Stadt Kemijoki
Kukkolankoski Station Nr. 14310, 13 km oberhalb
Tornio Torniojoki
Virtaniemi Station Nr. 14400, Ausfluß des
Inari-Sees Paatsjoki
NORWEGEN
---------------------------------------------------------------------
Probenahme- oder Meßstationen Flüsse
---------------------------------------------------------------------
Sarpsfossen 40 km nach dem Ausfluß bei
Fredrikstad Glomma
Bingsfossen/
Fetsund 120 km nach dem Ausfluß bei
Fredrikstad Glomma
Skjefstadfossen/
Elverum 280 km nach dem Ausfluß bei
Fredrikstad Glomma
Vennesla 15 km nach dem Ausfluß bei
Kristiansand Otra
Mosjoen 2 km nach dem Ausfluß bei Mosjoen Vefsna
Alta 2 km nach dem Ausfluß bei Alta Almelva
SCHWEDEN
---------------------------------------------------------------------
Probenahme- oder Meßstationen Flüsse
---------------------------------------------------------------------
Lulea Station Nr. 009 Lule älv
Stornorrfors Station Nr. 028 Ume älv
Bergeforsen Station Nr. 040 Indalsälven
Älvkarleby Station Nr. 053 Dalälven
Stockholm Station Nr. 061 Norrström
Norrköping Station Nr. 067 Motala ström
Mörrum Station Nr. 086 Mörrumsan
Helsingborg Station Nr. 094 Raan
Laholm Station Nr. 098 Lagan
Alelyckan Station Nr. 108 Göta älv''.
B. KONTROLLE DER LUFTVERSCHMUTZUNG
a) In Anhang I werden in der Tabelle
„HÖCHSTMENGEN UND VERRINGERUNG DER SO
tief 2 -EMISSIONEN FÜR BESTEHENDE
ANLAGEN'' in den angegebenen Spalten die
folgenden Werte eingefügt:
(Anm.: Tabelle nicht darstellbar, es wird daher auf die gedruckte Form des BGBl. verwiesen).
b) In Anhang II werden in der Tabelle
„HÖCHSTMENGEN UND VERRINGERUNG DER NO
tief x -EMISSIONEN FÜR BESTEHENDE
ANLAGEN'' in den angegebenen Spalten die
folgenden Werte eingefügt:
(Anm.: Tabelle nicht darstellbar, es wird daher auf die gedruckte Form des BGBl. verwiesen).
C. LÄRMBEKÄMPFUNG
379 L 0113: Richtlinie 79/113/EWG des Rates vom 19. Dezember 1978 zur Angleichung der Rechtsvorschriften der Mitgliedstaaten betreffend die Ermittlung des Geräuschemissionspegels von Baumaschinen und Baugeräten (ABl. Nr. L 33 vom 8. 2. 1979, S. 15), geändert durch:
D. CHEMISCHE STOFFE, INDUSTRIELLE RISIKEN UND BIOTECHNOLOGIE
„Boreal ( ) Arktisch ( )''.
E. ERHALTUNG WILDLEBENDER TIERE UND PFLANZEN
„ 40.a Mergus albellus''
„ 71.a Falco rusticolus''
„101.a Calidris minuta''
„103.a Limosa lapponica''
„105.a Xenus cinereus''
„127.a Surnia ulula''
„128.a Strix nebulosa''
„128.b Strix uralensis''
„148.a Anthus cervinus''
„175.a Emberiza pusillus''
---------------------------------------------------------------------
norsk suomi svenska
---------------------------------------------------------------------
1. Smalom Kaakkuri Smalom
2. Storlom Kuikka Storlom
3. Islom Amerikanj„kuikka Islom
4. Horndykker Mustakurkku-uikku Svarthakedopping
5. Madeirapetrell Madeiranviistäjä Smalnäbbad
sammetspetrell
6. Kappverdepetrell Kanarianviistäja Tjocknäbbad
sammetspetrell
7. Spisshalepetrell Tyrskykiitäjä Spetsstjärtad
petrell
8. Gulnebblire Keltanokkakiitäjä Gulnäbbad lira
9. Middelhavslire Pikkukiitäjä Medelhavslira
10. Dverglire Kääpiökiitäjä Dvärglira
11. Fregattstormsvale Vaaleaulappakeiju Fregattstormsvala
12. Havsvale Merikeiju Stormsvala
13. Stormsvale Myrskykeiju Klykstjärtad
stormsvala
14. Passatstormsvale Madeirankeiju Oceanlöpare
15. Storskarv Merimetso (alalaji Storskarv
(underarten Keskija (underarten
mellomskarv fra Etelä-Eurooppa) mellanskarv)
Mellom-Europa)
16. Toppskarv (underart Karimetso (alalaji Toppskarv
fra Middelhavet) Välimeri) (underart fran
Medelhavet)
17. Dvergskarv Kääpiömerimetso Dvärgskarv
18. Hvitpelikan Pelikaani Pelikan
19. Krollpelikan Kiharapelikaani Krushuvad pelikan
20. Rordrum Kaulushaikara Rördrom
21. Dvergrordrum Pikkuhaikara Dvärgrördrom
22. Natthegre Yöhaikara Natthäger
23. Topphegre Rääkkähaikara Rallhäger
24. Silkehegre Silkkihaikara Silkeshäger
25. Egretthegre Jalohaikara Ägretthäger
26. Purpurhegre Ruskohaikara Purpurhäger
27. Svartstork Mustahaikara Svart stork
28. Stork Kattohaikara Vit stork
29. Bronseibis Musta ibis Bronsibis
30. Skjestork Kapustahaikara Skedstork
31. Flamingo Flamingo Flamingo
32. Dvergsvane Pikkujoutsen Mindre sangsvan
33. Sangsvane Laulujoutsen Sangsvan
34. Tundragas Tundrahanhi Bläsgas
(underart fra (alalaji (grönländsk
Gronland) Grönlanti) underart)
35. Dverggas Kiljuhanhi Fjällgas
36. Hvitkinngas Valkoposkihanhi Vitkindad gas
37. Rodhalsgas Punakaulahanhi Rödhalsad gas
38. Rustand Ruostesorsa Rostand
39. Marmorand Marmorisorsa Marmorand
40. Hvitoyeand Ruskosotka Vitögd dykand
40a. Lappfiskand Uivelo Salskrake
41. Hvithodeand Valkopäävartti Kopparand
42. Vepsevak Mehiläishaukka Bivrak
43. Svartvingeglente Liitohaukka Svartvingad glada
44. Svartglente Haarahaukka Brun glada
45. Glente Isohaarahaukka Glada
46. Havorn Merikotka Havsörn
47. Lammegribb Partakorppikotka Lammgam
48. Atselgribb Pikkukorppikotka Smutsgam
49. Gasegribb Hanhikorppikotka Gasgam
50. Munkegribb Munkkikorppikotka Gragam
51. Slangeorn Käärmekotka Ormörn
52. Sivhauk Ruskosuohaukka Brun kärrhök
53. Myrhauk Sinisuohaukka Bla kärrhök
54. Steppehauk Arosuohaukka Stäpphök
55. Enghauk Niittysuohaukka Ängshök
56. Honsehauk (underart Kanahaukka (alalaji Duvhök (underart
fra Korsika og Korsika ja fran Korsika
Sardinia) Sardinia) och Sardinien)
57. Spurvehauk Varpushaukka Sparvök (underart
(underart fra (alalaji fran Kanariöarna
Kanarioyene og Kanaria ja och Maderia)
Madeira) Madeira)
58. Balkanhauk Balkaninvarpushaukka Balkanhök
59. Ornvak Arohiirihaukka Örnvrak
60. Samaskrikorn Pikkukiljukotka Mindre skrikörn
61. Storskrikorn Kiljukotka Större skrikörn
62. Keiserorn (underart Keisarikotka Kejsarörn
fra Sorost-Europa) (underart fran
Sydosteuropa)
63. Iberisk keiserorn Iberiankeisarikotka Kejsarörn (spansk
underart)
64. Kongeorn Kotka (maakotka) Kungsörn
65. Dvergorn Kääpiökotka Dvärgörn
66. Haukorn Vuorikotka Hökörn
67. Fiskeorn Kalasääski Fiskgjuse
68. Rodfalk Pikkutuulihaukka Rödfalk
69. Dvergfalk Ampuhaukka Stenfalk
70. Leonorafalk Välimerenhaukka Eleonorafalk
71. Slagfalk Keltapäähaukka Slagfalk
71a. Jaktfalk Tunturihaukka Jaktfalk
72. Vandrefalk Muuttohaukka Pilgrimsfalk
73. Jerpe Pyy Järpe
74. Fjellrype (underart Kiiruna (alalaji Fjällripa
fra Pyreneene) Pyreneet) (underart
fran Pyreneerna)
75. Fjellrype (underart Kiiruna (alalaji Fjällripa
fra Alpene) Alpit) (underart
fran Alperna)
76. Orrfugl Teeri (alalaji Orre
Keskija
Etelä-Eurooppa)
77. Storfugl Metso Tjäder
78. Steinhone (underart Kivikkopyy Stenhöna (underart
fra Alpene) (alalaji Alpit) fran Alperna)
79. Steinhone (underart Kivikkopyy Stenhöna (underart
fra Sicilia) (alalaji Sisilia) fran Sicilien)
80. Berberhone Kalliopyy Klipphöna
81. Rapphone (italiensk Peltopyy (alalaji Rapphöna
underart) Italia) (italiensk
underart)
82. Rapphone (iberisk Peltopyy (alalaji Rapphöna
underart) Iberian niemimaa) (underart fran
Iberiska halvön)
83. Myrrikse Luhtahuitti Smafläckig
sumphöna
84. Sumprikse Pikkuhuitti Mindre sumphöna
85. Dvergrikse Kääpiöhuitti Dvärgsumphöna
86. Akerrikse Ruisrääkkä Kornknarr
87. Sultanhone Sulttaanikana Purpurhöna
88. Kamsothone Kruununokikana Kamsothöna
89. Springvaktel Viiriäispyy Springhöna
90. Trane Kurki Trana
91. Dvergtrappe Pikkutrappi Smatrapp
92. Kragetrappe Kaulustrappi Kragtrapp
93. Stortrappe Isotrappi Stortrapp
94. Stylteloper Pitkäjalka Styltlöpare
95. Avosett Avosetti Skärfläcka
96. Triel Paksujalka Tjockfot
97. Orkenloper Aavikkojuoksija Ökenlöpare
98. Brakksvale Kahlaajapääsky Vadarsvala
99. Boltit Keräkurmitsa Fjällpipare
100. Heilo Kapustarinta Ljungpipare
101. Sporevipe Kynsihyyppä Sporrvipa
101a. Dvergsnipe Pikkusirri Smasnäppa
102. Brushane Suokukko Brushane
103. Dobbeltbekkasin Heinäkurppa Dubbelbeckasin
103a. Lappspove Punakuiri Myrspov
104. Smalnebbspove Kaitanokkakuovi Smalnäbbad spov
105. Gronnstilk Liro Grönbena
105a. Tereksnipe Rantakurvi Tereksnäppa
106. Svommesnipe Vesipääsky Smalnäbbad
simsnäppa
107. Svartehavsmake Mustanmerenlokki Svarthuvad mas
108. Smalnebbmake Kaitanokkalokki Smalnäbbad mas
109. Middelhavsmake Välimerenlokki Rödnäbbad mas
110. Sandterne Hietatiira Sandtärna
111. Rovterne Räyskä Skräntärna
112. Splitterne Riuttatiira Kentsk tärna
113. Rosenterne Ruusutiira Rosentärna
114. Makrellterne Kalatiira Fisktärna
115. Rodnebbterne Lapintiira Silvertärna
116. Dvergterne Pikkutiira Smatärna
117. Hvitkinnsvartterne Valkoposkitiira Skäggtärna
118. Svartterne Mustatiira Svarttärna
119. Lomvi (iberisk Etelänkiisla Sillgrissla
underart) (alalaji Iberian (underart fran
niemimaa) Iberiska halvön)
120. Svartbuksandhone Hietakana Svartbukig
flyghöna
121. Hvitbuksandhone Jouhihietakana Vitbukig flyghöna
122. Ringdue (underart Sepelkyyhky Ringduva (underart
fra Azorene) (alalaji Azorit) fran Azorerna)
123. Madeiradue Madeirankyyhky Madeiraduva
124. Kanaridue Kanariankyyhky Kanarieduva
125. Laurbardue Palmankyyhky Lagerduva
126. Hubro Huuhkaja Berguv
127. Snougle Tunturipöllö Fjälluggla
127a. Haukugle Hiiripöllö Hökuggla
128. Spurveugle Varpuspöllö Sparvuggla
128a. Lappugle Lapinpöllö Lappuggla
128b. Slagugle Viirupöllö Slaguggla
129. Jordugle Suopöllö Jorduggla
130. Perleugle Helmipöllö Pärluggla
131. Nattravn Kehrääjä Nattskärra
132. Kafferseiler Kafferikirskuja Kafferseglare
133. Isfugl Kuningaskalastaja Kungsfiskare
134. Blarake Sininärhi Blakraka
135. Graspett Harmaapäätikka Graspett
136. Svartspett Palokärki Spillkraka
137. Flaggspett Käpytikka (alalaji Större hackspett
(underart fra Teneriffa) (underart fran
Tenerife) Teneriffa)
138. Flaggspett (underart Käpytikka (alalaji Större hackspett
fra Kanaria) (underart fran
Gran Canaria) Gran Canaria)
139. Syriaspett Syyriantikka Balkanspett
140. Mellomspett Tammitikka Mellanspett
141. Hvitryggspett Valkoselkätikka Vitryggig
hackspett
142. Tretaspett Pohjantikka Tretaig hackspett
143. Dupontlerke Kaitanokkakiuru Dupontlärka
144. Kalenderlerke Arokiuru Kalanderlärka
145. Dverglerke Lyhytvarvaskiuru Korttalärka
146. Iberiatopplerke Iberiantöyhtökiuru Lagerlärka
147. Trelerke Kangaskiuru Trädlärka
148. Heipiplerke Nummikirvinen Fältpiplärka
148a. Lappiplerke Lapinkirvinen Rödstrupig
piplärka
149. Gjerdesmett Peukaloinen Gärdsmyg (underart
(underart fra Fair (alalaji Fair fran Fair Isle)
Isle) Isle)
150. Blastrupe Sinirinta Blahake
151. Kanaribuskskvett Kanariantasku Kanariebuskskvätta
152. Svartsteinskvett Mustatasku Svart stenskvätta
153. Tamarisksanger Tamariskikerttunen Kaveldunsangare
154. Vannsanger Sarakerttunen Vattensangare
155. Olivensanger Oliivikultarinta Olivsangare
156. Sardiniasanger Sardiniankerttu Sardinsk sangare
157. Provencesanger Ruskokerttu Provencesangare
158. Svartstrupesanger Mustakurkkukerttu Svarthakad sangare
159. Hauksanger Kirjokerttu Höksangare
160. Dvergfluesnapper Pikkusieppo Mindre
flugsnappare
161. Balkanfluesnapper Balkaninsieppo Balkanflugsnappare
162. Halsbandfluesnapper Sepelsieppo Halsbands-
flugsnappare
163. Krüperspettmeis Punarintanakkeli Krüpers nötväcka
164. Korsikaspettmeis Mustapäänakkeli Korsikansk
nötväcka
165. Tornskate Pikkulepinkäinen Törnskata
166. Rosenvarsler Mustaotsalepinkäinen Svartpannad
törnskata
167. Alpekrake Alppivaris Alpkraka
168. Bokfink (underart Peippo (alalaji Bokfink (underart
fra Hierro) Hierro) fran Hierro)
169. Blabokfink Kanarianpeippo Bla bofink
170. Skottekorsnebb Skotlanninkäpylintu Skotsk korsnäbb
171. Orkendompap Aavikkotulkku Ökentrumpetare
172. Dompap (underart Punatulkku (alalaji Domherre (underart
fra Azorene) Azorit) fran Azorerna)
173. Tyrkerspurv Keltapääsirkku Gulgra sparv
174. Hortulan Peltosirkku Ortolansparv
175. Rustspurv Ruostekurkkusirkku Rostsparv
175a. Dvergspurv Pikkusirkku Dvärgsparv
b) In Anhang II/1 werden neben den angeführten Nummern die
folgenden Spalten hinzugefügt:
„
---------------------------------------------------------------------
norsk suomi svenska
---------------------------------------------------------------------
1. Sadgas Metsähanhi Sädgas
2. Gragas Merihanhi Gragas
3. Kanadagas Kanadanhanhi Kanadagas
4. Brunnakke Haapana Bläsand
5. Snadderand Harmaasorsa Snatterand
6. Krikkand Tavi Kricka
7. Stokkand Sinisorsa Gräsand
8. Stjertand Jouhisorsa Stjärtand
9. Knekkand Heinätavi Arta
10. Skjeand Lapasorsa Skedand
11. Taffeland Punasotka Brunand
12. Toppand Tukkasotka Vigg
13. Lirype (underart Nummiriekko Dalripa (underarten
fra Skottland) (riekon alaljeja) moripa)
14. Fjellrype Kiiruna Fjällripa
15. Steinhone Kivikkopyy Stenhöna
16. Rodhone Punapyy Rödhöna
17. Rapphone Peltopyy Rapphöna
18. Fasan Fasaani Fasan
19. Sothone Nokikana Sothöna
20. Kvartbekkasin Jänkäkurppa Dvärgbeckasin
21. Enkeltbekkasin Taivaanvuohi Enkelbeckasin
22. Rugde Lehtokurppa Morkulla
23. Klippedue Kalliokyyhky Tamduva
24. Ringdue Sepelkyyhky Ringduva
c) Anhang II/2 wird wie folgt geändert:
i) die folgenden Angaben werden in der Tabelle
hinzugefügt:
38a. Lagopus lagopus lagopus
73. Garulus glandarius
74. Pica Pica
75. Corvus monedula
76. Corvus frugilegus
77. Corvus corone
ii) neben den angeführten Nummern werden folgende Spalten
hinzugefügt:
---------------------------------------------------------------------
norsk suomi svenska
---------------------------------------------------------------------
25. Knoppsvane Kyhmyjoutsen Knölsvan
26. Kortnebbgas Lyhytnokkahanhi Spetsbergsgas
27. Tundragas Tundrahanhi Bläsgas
28. Ringgas Sepelhanhi Prutgas
29. Rodhodeand Punapäänarsku Rödhuvad dykand
30. Bergand Lapasotka Bergand
31. Arfugl Haahka Ejder
32. Havelle Alli Alfagel
33. Svartand Mustalintu Sjöorre
34. Sjoorre Pilkkasiipi Svärta
35. Kvinand Telkkä Knipa
36. Siland Tukkakoskelo Smaskrake
37. Laksand Isokoskelo Storskrake
38. Jerpe Pyy Järpe
38a. Lirype (nordisk Riekko Dalripa
underart)
39. Orrfugl Teeri Orre
40. Storfugl Metso Tjäder
41. Berberhone Kalliopyy Klipphöna
42. Vaktel Viiriäinen Vaktel
43. Kalkun Villikalkkuna Vildkalkon
44. Vannrikse Luhtakana Vattenrall
45. Sivhone Liejukana Rörhöna
46. Tjeld Meriharakka Strandskata
47. Heilo Kapustarinta Ljungpipare
48. Tundralo Tundrakurmitsa Kustpipare
49. Vipe Töyhtöhyyppä Tofsvipa
50. Polarsnipe Isosirri Kustsnäppa
51. Brushane Suokukko Brushane
52. Svarthalespove Mustapyrstökuiri Rödspov
53. Lappspove Punakuiri Myrspov
54. Smaspove Pikkukuovi Smaspov
55. Storspove Isokuovi Storspov
56. Sotsnipe Mustaviklo Svartsnäppa
57. Rodstilk Punajalkaviklo Rödbena
58. Gluttsnipe Valkoviklo Gluttsnäppa
59. Hettemake Naurulokki Skrattmas
60. Fiskemake Kalalokki Fiskmas
61. Sildemake Selkälokki Silltrut
62. Gramake Harmaalokki Gratrut
63. Svartbak Merilokki Havstrut
64. Skogdue Uuttukyyhky Skogsduva
65. Tyrkerdue Turkinkyyhky Turkduva
66. Turteldue Turturikyyhky Turturduva
67. Sanglerke Kiuru Sanglärka
68. Svarttrost Mustarastas Koltrast
69. Gratrost Räkättirastas Björktrast
70. Maltrost Laulurastas Taltrast
71. Rodvingetrost Punakylkirastas Rödvingetrast
72. Duetrost Kulorastas Dubbeltras
73. Notteskrike Närhi Nötskrika
74. Skjare Harakka Skata
75. Kaie Naakka Kaja
76. Kornkrake Mustavaris Raka
77. Krake Kraka
- d) Den Tabellen am Ende von Anhang II/2 (mit den Arten Nr. 25 bis Nr. 72) wird folgendes hinzugefügt:
„Österreich''
„Sverige''
„Suomi/Finland''
„Norge''
- folgende Angaben werden hinzugefügt:
„+ = Jäsenvaltiot, jotka 7 artiklan 3 kohdan
perusteella voivat sallia luettelossa mainittujen lajien metsästyksen.
+ = Medlemsstater som i henhold til artikkel 7 nr. 3
kan tillate jakt pa de angitte artene.
+ = Medlemsstater, som enligt artikel 7.3, far
tillata jakt pa de angivna arterna.''
- am Ende von Anhang II/2a ist in der Tabelle unter „Österreich'' die Angabe „+'' bei folgenden Arten hinzuzufügen:
- 25. Cygnus olor
- 35. Bucephala clangula
- 38. Bonasa bonasia (Tetrastes bonasia)
- 39. Tetrao tetrix (Lyrurus tetrix)
- 40. Tetrao urogallus
- 42. Coturnix coturnix
- 43. Meleagris gallopavo
- 59. Larus ridibundus
- 65. Streptopelia decaoctoa
- 66. Streptopelia turtur
- 69. Turdus pilaris
- am Ende von Anhang II/2a ist in der Tabelle unter „Sverige'' die Angabe „+'' bei folgenden Arten hinzuzufügen:
- 27. Anser albifrons
- 31. Somateria mollissima
- 32. Clangula hyemalis
- 33. Melanitta nigra
- 34. Melanitta fusca
- 35. Bucephala clangula
- 36. Mergus serrator
- 37. Mergus merganser
- 38. Bonasa bonasia (Tetrastes bonasia)
- 39. Tetrao tetrix (Lyrurus tetrix)
- 40. Tetrao urogallus
- 59. Larus ridibundus
- 60. Larus canus
62.Larus argentatus
63.Larus marinus
68.Turdus merula
69.Turdus pilaris
- am Ende von Anhang II/2a ist in der Tabelle unter „Suomi'' die Angabe „+'' bei folgenden Arten hinzuzufügen:
- 31. Somateria mollissima
- 32. Clangula hyemalis
- 33. Melanitta nigra
- 34. Melanitta fusca
- 35. Bucephala clangula
- 36. Mergus serrator
- 37. Mergus merganser
- 38. Bonasa bonasia
- 39. Tetrao tetrix
- 40. Tetrao urogallus
- 62. Larus argentatus
- 60. Larus canus
- 63. Larus marinus
- 69. Turdus pilaris
- am Ende von Anhang II/2a ist in der Tabelle unter „Norge'' die Angabe „+'' bei folgenden Arten hinzuzufügen:
- 26. Anser brachyrhyncus
- 31. Somateria mollissima
- 32. Clangula hyemalis
- 33. Melanitta nigra
- 34. Melanitttpgotoa fusca
- 35. Bucephala clangula
- 36. Mergus serrator
- 37. Mergus merganser
- 38. Bonasa bonasia
- 39. Tetrao tetrix
- 40. Tetrao urogallus
- 47. Pluvialis apricaria
- 50. Calidris canutus
- 51. Philomachus pugnax
- 54. Numenius phaeopus
- 55. Numenius arquata
- 58. Tringa nebularia
- 59. Larus ridibundus
- 60. Larus canus
- 62. Larus argentatus
- 63. Larus marinus
- 64. Columba oenas
- 69. Turdus pilaris
- 71. Turdus iliacus
- am Ende von Anhang II/2a ist in der Tabelle unter „Sverige'' die Angabe „+'' bei folgenden oben erwähnten Arten 38 a und 73 bis 77 hinzuzufügen.
- am Ende von Anhang II/2a ist in der Tabelle unter „Suomi'' die Angabe „+'' bei folgenden Arten hinzuzufügen:
- 38a. Lagopus lagopus lagopus
- 74. Pica pica
- 75. Corvus monedula
- 77. Corvus corone
- am Ende von Anhang II/2a ist in den Tabellen unter „Norge'' die Angabe „+'' bei folgenden Arten hinzuzufügen:
- 38a. Lagopus lagopus lagopus
- 73. Garrulus glandarius
- 74. Pica pica
- 77. Corvus corone.
- c) In Anhang III/1 werden neben den angeführten Nummern die folgenden Spalten hinzugefügt:
---------------------------------------------------------------------
norsk suomi svenska
---------------------------------------------------------------------
1. Stokkand Sinisorsa Gräsand
2. Lirype (underart Nummerikko Dalripa
fra Skottland) (riekon alalajeja)
3. Rodhone Punapyy Rödhöna
4. Berberhone Kalliopyy Klipphöna
5. Rapphone Peltopyy Rapphöna
6. Fasan Fasaani Fasan
7. Ringdue Sepelkyyhky Ringduva
In Anhang III/1 ist nach „Lagopus lagopus'' das Wort „lagopus'' hinzuzufügen (Nummer 2 lautet also „Lagopus lagopus lagopus, scoticus et hibernicus'').
- d) In Anhang III/2 werden neben den angeführten Nummern die folgenden Spalten hinzugefügt:
---------------------------------------------------------------------
norsk suomi svenska
---------------------------------------------------------------------
8. Tundragas Tundrahanhi Bläsgas
(Euraasian
rotu)
9. Gragas Merihanhi Gragas
10. Brunnakke Haapana Bläsand
11. Krikkand Tavi Kricka
12. Stjertand Jouhisorsa Stjärtand
13. Skjeand Lapasorsa Skedand
14. Taffeland Punasotka Brunand
15. Toppand Tukkasotka Vigg
16. Bergand Lapasotka Bergand
17. Arfugl Haahka Ejder
18. Svartand Mustalintu Sjöorre
19. Fjellrype Kiiruna Fjällripa
20. Orrfugl (britisk Teeri Orre
underart) (Iso-Britannian (brittsik underart)
populaatio)
21. Storfugl Metso Tjäder
22. Sothone Nokikana Sothöna
23. Heilo Kapustarinta Ljungpipare
24. Kvartbekkasin Jänkäkurppa Dvärgbeckasin
25. Enkeltbekkasin Taivaanvuohi Enkelbeckasin
26. Rugde Lehtokurppa Morkulla
- e) In Anhang IV Buchstabe a erster Gedankenstrich wird nach dem Wort Schlingen folgende Klammer eingefügt:
„(Mit Ausnahme Finnlands, Norwegens und Schwedens für den Fang von Lagopus lagopus lagopus und Lagopus mutus nördlich des 58. Breitengrads Nord)''.
- 2. 381 R 0348: Verordnung (EWG) Nr. 348/81 des Rates vom 20. Januar 1981 über eine gemeinsame Regelung für die Einfuhr von Walerzeugnissen (ABl. Nr. 39 vom 12. 2. 1981, S. 1), geändert durch:
- 185 I: Akte über die Beitrittsbedingungen und die Anpassungen der Verträge - Beitritt des Königreichs Spanien und der Portugiesischen Republik (ABl. Nr. L 302 vom 15. 11. 1985, S. 23).
In Artikel 2 Absatz 2 wird die Zahlenangabe „vierundfünfzig'' durch „vierundsechzig'' ersetzt.
- 3. 382 R 3626: Verordnung (EWG) Nr. 3626/82 vom 3. Dezember 1982 zur Anwendung des Übereinkommens über den internationalen Handel mit gefährdeten Arten freilebender Tiere und Pflanzen in der Gemeinschaft (ABl. Nr. L 384 vom 31. 12. 1982, S. 1), geändert durch:
- 392 R 1970: Verordnung (EWG) Nr. 1970/92 des Rates (ABl. Nr. L 201 vom 20. 7. 1992, S. 1).
- a) Folgende Bezeichnungen werden in Artikel 13 Absatz 3 zusätzlich aufgenommen:
- „Utrotningshotade arter''
- „Uhanalaisia lajeja / Hotade arter''
- „Truede arter''.
- b) In Artikel 21 Absatz 2 wird die Zahlenangabe „vierundfünfzig'' durch „vierundsechzig'' ersetzt.
- 4. 392 L 0043: Richtlinie 92/43/EWG des Rates vom 21. Mai 1992 zur Erhaltung der natürlichen Lebensräume sowie der wildlebenden Tiere und Pflanzen (ABl. Nr. 206 vom 22. 7. 1992, S. 7).
- a) In Artikel 1 Buchstabe c Ziffer iii wird die Zahl „fünf'' durch „sechs'' ersetzt und nach dem Wort „atlantische'' das Wort „boreale'' hinzugefügt.
- b) Anhang I wird wie folgt ergänzt:
(1) Unter „Auslegung'', „Code'', wird folgender
Satz hinzugefügt: „Die borealen und pannonischen Lebensräume werden mit dem Corine-Code „Lebensräume'' von 1993 identifiziert.''
(2) Unter „Lebensräume in Küstenbereichen und
halophytische Vegetationen'', Abschnitt „Halophile und gypsophile Binnenlandsteppen'', wird nach Punkt
15.19 ein neuer Punkt „15.1A Pannonische Salzsteppen und -sümpfe'' hinzugefügt.
(3) Unter „Dünen an Meeresküsten und im Binnenland'', Abschnitt „Dünen im Binnenland, alt und kalkarm'' wird nach Punkt 64.1x53,2 ein neuer Punkt „64.71 Pannonische Binnendünen'' hinzugefügt.
(4) Unter „Natürliches und naturnahes Grasland'',
Abschnitt „Naturnahes trockenes Grasland und teilweise verbuschtes Grasland'' wird vor „34.32 bis 34.34'' ein neuer Punkt 34.31
„Subkontinentales Steppengrasland'' sowie nach Punkt 34.5 folgendes hinzugefügt: „34.91 Pannonische Steppen'' und „34.A1 Pannonische Sandsteppen''.
(5) Unter „Hoch- und Niedermoore'' wird nach
Punkt 54.3 ein neuer Abschnitt „Aapa-Moore'' und unter diesem neuen Abschnitt folgendes hinzugefügt:
„54.8 Aapa-Moore'' und „54.9 Palsa-Moore''.
(6) Unter „Wälder'' wird vor dem Abschnitt
„Wälder des gemäßigten Europa'' ein neuer Abschnitt „Boreale Wälder'' und unter diesem Abschnitt ein Punkt „42.C Westliche Taiga'' hinzugefügt.
(7) Unter „Wälder'', Abschnitt „Wälder des
gemäßigten Europa'' wird nach Punkt 41.26 ein neuer Punkt „41.2B Pannonischer Eichen-Hainbuchenwald'' hinzugefügt,
und nach Punkt 41.53 werden folgende zwei neuen Punkte hinzugefügt: „41.7374 Pannonische Flaumeichen-Wälder'' und „41.7A Euro-Sibirische Steppen-Eichenwälder''.
c) Anhang II wird wie folgt ergänzt:
(1) Unter a) Tiere, Wirbeltiere, Säugetiere,
Rodentia, wird folgendes hinzugefügt:
unter Sciuridae: „Pteromys volans (Sciuropterus russicus)''
unter Castoridae, nach Castor fiber: „(mit Ausnahme der finnischen und schwedischen Populationen)''.
(2) Unter a) Tiere, Wirbeltiere, Säugetiere,
Carnivora, wird folgendes hinzugefügt:
unter Canidae: „ * Alopex lagopus'', und nach * Canis lupus, in Klammern: „mit Ausnahme der finnischen Populationen'';
unter Ursidae, nach * Ursus arctos: „(mit Ausnahme der finnischen und schwedischen Populationen)'';
unter Mustelidae: „ * Gulo gulo'';
unter Felidae, nach Lynx lynx „(mit Ausnahme der finnischen Populationen)'';
unter Phocidae, nach * Monachus monachus:
„ * Phoca hispida saimensis''.
(3) Unter a) Tiere, Wirbeltiere, Fische, wird
folgendes hinzugefügt:
- unter Petromyzoniformes, Petromyzonidae, nach Lampetra Fluviatalis(v) und nach Lampetra planeri(o): „(mit Ausnahme der finnischen und schwedischen Populationen)''; und nach Petromyzon marinus(o): „(mit Ausnahme der schwedischen Populationen)'';
- unter Salmoniformes, Salmonidae, nach Salmo salar:
„(mit Ausnahme der finnischen Populationen)'';
- unter Cypriniformes, Cyprinidae, nach Aspius aspius(o): „(mit Ausnahme der finnischen Populationen)'';
und Cypriniformes, Cobitidae, nach Cobitis taenia(o): „(mit Ausnahme der finnischen Populationen)'';
- unter Scorpaeniformes, Cottidae, nach Cottus gobio(o): „(mit Ausnahme der finnischen Populationen)''.
(4) Unter a) Tiere, Wirbellose Tiere, wird
folgendes hinzugefügt:
- unter Gliederfüßler, Insecta, Coleoptera, nach Buprestis splendens: „ * Carabis menetresi pacholei'';
- unter Weichtiere, Gastropoda, nach Geomitra moniziana: „ * Helicopsis striata austriaca''.
(5) Unter b) Pflanzen wird folgendes hinzugefügt:
- unter Compositae, nach Artemisia granatensis Boiss: „ * Artemisia laciniata Willd.'' und „ * Artemisia pancicii (Janka) Ronn.''
- unter Gramineae, nach * Stipa bavarica Martinovsky H. Scholz: „ * Stipa styriaca Martinovsky''.
- d) Anhang IV wird wie folgt ergänzt:
(1) unter a) Tiere, Wirbeltiere, Säugetiere, wird
folgendes hinzugefügt:
- Abschnitt Rodentia
unter Sciuridae, nach Citellus citellus:
„Pteromys volans (Sciuopterus russicus)'' unter Castoridae, nach Castor fiber: „(mit Ausnahme der finnischen, (norwegischen) und schwedischen Populationen)'';
und unter Microtidae, nach Microtus oeconomus arenicola: „Microtus oeconomus mehelyi'';
- Abschnitt Carnivora
unter Canidae: „Alopex lagopus'';
unter Phocidae, nach Monachus monachus: „Phoca hispida saimensis'';
unter Canidae, nach Canis lupus: „(mit Ausnahme der finnischen Populationen innerhalb des Rentierhaltungsareals im Sinne von Paragraph 2 des finnischen Gesetzes Nr. 848/90 vom 14. September 1990 über die Rentierhaltung)'';
- Abschnitt Sauria, unter Lacertidae, nach Lacerta viridis: „Lacerta vivipara pannonica'';
- Abschnitt Salmoniformes, unter Coregonidae, nach Coregonus oxyrhynchus: „(mit Ausnahme der finnischen und (norwegischen) Populationen)''.
(2) Unter a) Tiere, Wirbellose Tiere, Weichtiere,
wird folgendes hinzugefügt:
- Abschnitt Gastropoda, unter Prosobranchia,
nach Patella feruginea: „Theodoxus
prevostianus''.
- e) Anhang V wird wie folgt ergänzt:
(1) Unter a) Tiere, Wirbeltiere, wird folgendes
hinzugefügt:
- unter Säugetiere, vor dem Abschnitt Carnivora: ein neuer Abschnitt „Rodentia'',
und unter diesem neuen Abschnitt: ein neuer Unterabschnitt „Castoridae''
und unter „Castoridae'': „Castor fiber (finnische, (norwegische) und schwedische Populationen)''
- unter Säugetiere, Carnivora, Abschnitt Canidae, nach Canis lupus: „(finnische Populationen innerhalb des Rentierhaltungsareals im Sinne von Paragraph 2 des finnischen Gesetzes Nr. 848/90 vom 14. September 1990 über die Rentierhaltung)''
- unter Fische, Salmoniformes, Abschnitt Cyprinidae, vor Barbus spp.: „Aspius aspius'', und nach Barbus spp.: „Rutilus friesii meidingeri'' und
„Rutilus pigus virgo''.
F. ABFALLBEWIRTSCHAFTUNG UND SAUBERE TECHNOLOGIEN
386 L 0278: Richtlinie 86/278/EWG des Rates vom 12. Juni 1986 über den Schutz der Umwelt und insbesondere der Böden bei der Verwendung von Klärschlamm in der Landwirtschaft (ABl. Nr. L 181 vom 4. 7. 1986, S. 6), geändert durch:
- 391 L 0692: Richtlinie 91/692/EWG des Rates vom 23. Dezember 1991 (ABl. Nr. L 377 vom 31. 12. 1991, S. 48).
In Artikel 15 Absatz 2 wird die Zahlenangabe „vierundfünfzig'' durch „vierundsechzig'' ersetzt.
Lizenziert vom RIS (ris.bka.gv.at - CC BY 4.0 DEED)